(Göteborgs-Posten 16/8 2011)
Saudiarabien finansierar moskéer från Sarajevo till Göteborg. Det har förstås inget med filantropi att göra; offensiven är ideologisk.
Vad är Saudiarabien? Det är en diktatur som bryter mot alla paragrafer i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är en religiös stat med vidskeplig lagstiftning. Det är en apartheidstat som separerar könen och slår fast att kvinnor är mindre värda.
Varför vänslas det med detta land? Svenska UD avråder visserligen från ”icke nödvändiga resor” dit, men till de oundgängliga hör uppenbarligen affärstripperna som bidrog till att Sveriges ökande export till Saudiarabien i fjol uppgick till 10,8 miljarder kronor.
Till vardags är vi alla känsliga för högerextremism; vi tar avstånd från den, anslår skattemedel för att bekämpa den, ser den med rätta som ett hot mot demokrati, yttrandefrihet och allas lika värde.
Ändå tycks vi inte känna igen den när den uppträder i andra skepnader än de vanliga kostymerna eller bomberjackorna. Varför är vi så oförmögna att identifiera den perverterade människosyn som kolporteras av regimer som den saudiska och den iranska som just högerextrem? Kanske för att vi då skulle behöva likställa dem med Sydafrika under apartheid, med de konsekvenser en sådan insikt skulle få.
Välviljan mot denna internationaliserade högerextremism är tvärtom ganska stor. Den statliga Ungdomsstyrelsen har gett bidrag till flera antidemokratiska, könssegregerande och främlingsfientliga verksamheter med islamistisk prägel. Malmö stad, som styrs av alliansen S-MP-V, har nyligen haft skolsamarbete med den saudiska regimen.
Rättighetsaktivisten Wajeha al-Huwaider talar i en aktuell intervju i amerikanska The Nation om hur brutaliteten i Saudiarabien slår mot alla, men främst syftar till att förtrycka och ingjuta rädsla i kvinnorna: ”Det är det effektivaste sättet att kontrollera hela samhället.”
Ingen kommunal skolchef lät sig bjudas till Pretoria för att förbereda elevutbyten med syfte att lära sig tolerans för andra kulturer. Ingen S- eller V-politiker skulle ha sett ett samarbete med den tidens Sydafrika som en politisk icke-fråga. Vem skulle i dag acceptera att svarta människor betraktades som omyndiga, saknade rösträtt och måste bära speciella kläder? Apartheid var vidrigt, det kan alla enas om. Värdering av människor på grundval av deras hudfärg är motbjudande.
Strukturellt kvinnoförtryck däremot, och apartheid baserat på kön, är numera så normaliserat att det bara ses som ett kulturellt uttryck bland alla andra. Det högerextrema uppfattas inte som extremt utan bara som en smula annorlunda.