(Göteborgs-Posten 21/7 2011)
”De imperfekta” heter Tom Rachmans hyllade debutroman från tidningsvärlden och det är väl ungefär det vänligaste någon i dag skulle vilja säga om medarbetarna på hastigt nedlagda News of the World.
En gång på 90-talet stämde jag intervjuträff med en av tidningens redaktionella chefer. Han föreslog en restaurang nära Tower Bridge i London och anlände från tidningsfabriken i Wapping i sin privata Bentley, som han demonstrativt felparkerade utanför. Med samma bil, berättade han, hade han plöjt fram bland de demonstrerande typograferna när Rupert Murdoch överrumplande flyttade hela sin produktion från Fleet Street. Han svepte ett par förmiddagswhisky och förklarade hur hjärntrusten tänkte när den hittade på världens söndagsnyheter.
I all korthet gick gick hans filosofi ut på att det som läsarna fick sig till livs var både vad de ville ha och vad de förtjänade.
För att vinna parlamentsval tvingades såväl Margaret Thatcher som Tony Blair göra upp med Rupert Murdoch. Under sin tid som premiärminister har David Cameron regelbundet, två gånger i månaden, haft möten med höga chefer från Murdochs imperium. När telefonavlyssningsskandalen skramlar vidare genom maktens korridorer bekräftas inte bara en spridd uppfattning om obefintlig pressetik utan uppenbaras också ett samhälleligt fuskbygge, där alla kontrollinstanser köpt in sig hos varandra och föraktet för läsarna endast överträffas av avståndet till medborgarna.
För femton år sedan skrev Matthew Engel i sin bok om tabloidpressens historia, ”Tickle the public”, om hur det enda beständiga i en oigenkännlig värld var News of the Worlds roll som rapportör från samhällets sexuella och kriminella undersida. Och Murdoch tycktes redan ha segrat: ”De attityder som en gång endast återfanns i ett av journalistikens isolerade biflöden har blivit hela flodens skummande huvudfåra.”
Nu spolas korrupta poliser, skrupelfria redaktörer och döda whistleblowers upp på stranden. All mediekritik har på något sätt gjorts överflödig. Det känns som om de flesta varit otillständigt snälla och artiga, som The Jam det arga året 1978: ”Don´t believe it all/Find out for yourself/Check before you spread/News of the world.” När striden går vidare i parlament och domstolar återkommer dessutom frågan om samhällsmoralen; hur uppstår den, hur formuleras den?
Murdochs tabloidisering av tillvaron har bidragit till demoraliserad journalistik och politik, men jag ser inte särskilt många spärrar mot förtal, maktspel och vinstbegär i det nya, nätbaserade medielandskapet. Alla vill nu skälla på mogulen, men djupen som han fiskat i finns kvar.