(Bulletin 2/2 2021)
Redan 2014 slog miljöförvaltningen i Malmö larm om missförhållandena i den så kallade Kinesiska muren i stadsdelen Rosengård. Lägenheterna var fuktiga och mögliga och ibland stängdes elen av. Polisen berättar om knarkhandel och dålig kontroll på vem som bor i huset. Men först i januari i år gjordes en orosanmälan till socialtjänsten gällande 119 barn. ”De här lägenheterna hör ju till de bästa i stan”, säger fastighetsförvaltaren.
Kinesiska muren har i femtio år varit en av Rosengårds och miljonprogrammets symboler; den massiva huskroppen, grå och utdragen som en skånsk höstdag i november, har stått som en svårgenomtränglig vall i östra Malmö och varit föremål för återkommande sociala och ekonomiska bekymmer. För de boende i bostadsrättsföreningarna Taxeringsrevisorn och Thomsons väg har kvarteret blivit ett ingenmansland. På deras problem syns ingen riktig lösning, alla deras klagomål har hittills hamnat mellan myndigheternas stolar.
Malin Morän har varit områdespolis i Rosengård i sex år.
– Hade jag bott här med min familj hade jag känt mig sjukt stressad över situationen och det är klart att det påverkar barnen, säger hon.
Fönster är sönderslagna, portar uppbrutna, källargångar fyllda med uttjänta vitvaror, möbler och skräp, det har brunnit i sophuset, i några av de allmänna utrymmena säljs narkotika.
Det var den 19 maj 2014 som det första i en lång rad av förelägganden rörande brister i fastigheten kom från Malmös miljöförvaltning. Mottagare var Brf Taxeringsrevisorn, den ena av de båda vanskötta föreningarna i den norra delen av Kinesiska muren. Föreningen fick sex veckor på sig att göra något åt fukt- och ventilationsproblemen. När ingenting hände vände sig den kommunala miljönämnden till Mark- och miljödomstolen i Växjö för att få vite utdömt.
I november 2019 kom rapporter om stor förekomst av råttor. Strax därpå konstaterades att lägenheterna i Taxeringsrevisorn saknade värme och att flera boende tvingats skaffa egna element.
Så där har det fortsatt genom åren. Föreläggandena om åtgärder har avlöst varandra och bostadsrättsföreningen har flera gånger ålagts att betala viten, som med tiden bara samlats på hög.
I januari 2018 gick kommunens miljöinspektörer igenom den andra föreningen, Brf Thomsons väg, och fann att ventilationen var dålig och varmvattnet ljummet – om det ens fanns. Några månader senare skrev miljöförvaltningen om att människors hälsa riskerades när vattnet skulle stängas av på grund av obetalda räkningar.
I november 2019 kom rapporter om stor förekomst av råttor. Strax därpå konstaterades att lägenheterna i Taxeringsrevisorn saknade värme och att flera boende tvingats skaffa egna element. Den 22 december 2020 dokumenterades på nytt mögel i flera lägenheter. Den 27 januari i år beslutade miljönämnden att än en gång gå till Mark- och miljödomstolen.
Mer än hundra barn orosanmälda
Kanske kan det hela nu ta en annan vändning sedan miljöförvaltningen i januari gjorde en kollektiv orosanmälan hos socialtjänsten. I de båda föreningarna bor enligt folkbokföringen 119 barn och frågan som ska utredas är om några av dem far illa.
Eftersom olika myndigheter har olika ansvarsområden är det emellertid osäkert hur detta ska kunna påverka miljön som barnen växer upp i. På tjänstemannanivån saknas ett helhetsansvar. Det verkar också svårt för kommunens politiker att göra något åt missförhållanden i bostadsrättsföreningar.
Om socialtjänsten inte hittar några allvarliga problem i familjerna – det vill säga hur föräldrarna tar hand om sina barn – återvänder ärendet till utgångspunkten. Och där befinner sig sedan många år flera hundra medlemmar i två kapsejsade föreningar i en alltmer nedgången bostadslänga.
Årsredovisningar saknas
Kinesiska muren består av två långsträckta niovåningshus, byggda 1971 av det kommunala bostadsbolaget MKB. De utgör Rosengårds sista utpost österut och ligger utmed trafikleden Inre Ringvägen. Genom åren har här funnits hyresrätter, förvaltningskontor, studentbostäder och tillfälliga boenden för hemlösa familjer.
Föreningarna har helt enkelt inte fungerat på ett normalt och juridiskt korrekt sätt. Taxeringsrevisorn kontrolleras av ett företag i Stockholm, Amun Capital Sweden, och något sedvanligt styrelsearbete har inte förekommit.
För tio år sedan ombildades den ena fastigheten till bostadsrätter och det är här, i föreningarna Thomsons väg och Taxeringsrevisorn, som den pågående skandalen har fått utvecklas.
Föreningarna har helt enkelt inte fungerat på ett normalt och juridiskt korrekt sätt. Taxeringsrevisorn kontrolleras av ett företag i Stockholm, Amun Capital Sweden, och något sedvanligt styrelsearbete har inte förekommit. Årsredovisningar saknas. En av de boende, Sapko Sinani, agerar som lokal makthavare med uppdrag att sköta ekonomin och skötseln i båda föreningarna.
Sydsvenskan avslöjade i maj 2019 att hans företag Sinani Security hyrde fjorton av lägenheterna för 6 000–8 000 kronor per lägenhet och månad för att i nästa led hyra ut dem för dubbla summan till fastighetsbolaget Jomec. Därefter hyrde Jomec i sin tur ut lägenheterna till Malmö stad som akutboenden för bostadslösa familjer för en summa som motsvarade en månadshyra på upp till 52 000 kronor.
Kommunen betalade således stora summor till dem som drog nytta av missförhållandena i huset. Dessutom placerades barnfamiljer i lägenheter som av kommunens egen förvaltning ansågs vara hälsovådliga.
Rebecca Bichis är avdelningschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, med ansvar för hemlöshetsfrågorna.
– En av anledningarna till att vi slutade använda platserna var att de inte uppfyllde de kvalitetsförväntningar vi har, säger hon. Värmen fungerade inte, hissen och tvättstugan var ibland obrukbara. Men det var bara en tillfällig boendeplacering. Man fick tak över huvudet under en kortare tid. Det var hemlösa familjer.
Sapko Sinani sitter fortfarande kvar i styrelsen för båda föreningarna, men på grund av sitt agerande i Kinesiska muren har han förlorat sina uppdrag som kommunalpolitiker för Centerpartiet. Inför valet 2018 stod han på 21:a plats på Centerns valsedel till kommunfullmäktige i Malmö och efter valet blev han ledamot i funktionsstödsnämnden.
Svårt att få hjälp
Nästan sju år efter sitt första föreläggande har miljöförvaltningen nu gjort en orosanmälan. I vanliga fall brukar en sådan anmälan gälla ett enskilt barn eller en familj, men här handlar det alltså om något så anmärkningsvärt som mer än hundra barn i samma fastighet.
– Vi är oroliga för deras hälsa, säger Vian Mirza, som är enhetschef på miljöförvaltningen. Eftersom ärendena har dragit ut så långt på tiden blir påverkan på hälsan också större. Dessutom har polisen pekat på kriminalitet och droghandel i fastigheten. Vi ser att föreningarna inte lyckas komma till rätta med sina problem och det gör att familjerna har svårt att få hjälp.
Det har, betonar Vian Mirza, varit mycket besvärligt att få kontakt med de ansvariga i bostadsrättsföreningarna.
– Vi kan fatta beslut om utredningar och åtgärder, men de saker vi bett om har inte utförts. Då återstår för oss att få viten utdömda. Vi saknar medel att göra mer än så.
Vad hoppas ni att er orosanmälan ska leda till?
– Den går ut på att uppmärksamma andra myndigheter på situationen. Vad gäller socialtjänsten kan jag inte ha någon åsikt om vad de borde göra.
I Brf Taxeringsrevisorn finns 79 lägenheter och i Brf Thomsons väg 67. På grund av oegentligheterna och förslumningen är lägenheterna oattraktiva och svåra att sälja. Enligt Vian Mirza är det oklart hur många som bor där och vilka de faktiskt är. Det gör att antalet barn också är osäkert.
– Det finns starka skäl att tro att folkbokföringen inte stämmer, säger hon. De som är skrivna där behöver inte nödvändigtvis bo där längre.
Fastighetsförvaltaren och förre centerpolitikern Sapko Sinani hävdar att kritiken mest liknar smutskastning:
– Vi håller på med en fuktutredning nu och sanningen kommer att komma fram, det är det enda jag kan säga.
Hur ser sanningen ut?
– Den kommer inom kort, utan förvrängda ord. Medierna har förtalat fastigheten, de har förtalat fastighetsskötaren och föreningarna. Detta har skadat bostadsrättsföreningarna. De boende mår dåligt av skriverierna och ingen vill längre komma hit för att reparera. Och eftersom de som klagar inte heller betalar avgifterna till föreningarna finns det inga pengar att laga rutor och annat för.
Finns det anledning att vara orolig för barnens hälsa och miljön i och kring huset?
– Nej. Det beror på vad du menar. Man inte ska generalisera. De boende här har blivit jätteförvirrade när de sett vad som skrivits. De här lägenheterna hör ju till de bästa i stan, och problem med fukt finns över allt i Malmö.
Broken windows-teorin bekräftas
Områdespolisen Malin Morän tror att många lägenheter hyrs ut i andra eller tredje hand och att här därför kan finnas en hel del personer som inte syns i officiella handlingar.
– Eftersom det sköts på det här sättet, med pengar under bordet, saknas insyn. Folk som inte får sina lägenheter sålda hyr ut till personer som inte ställer lika höga krav eller inte har möjlighet att ställa några krav alls. Många lägenheter står också tomma och olåsta, vilket vi har reagerat på. Då kan vem som helst gå in och slå sig ner.
”Allt i fastigheten är undermåligt. Det är lättare att säga vilka problem som inte finns här! Man kan ta den ena saken efter den andra: värmen, elektriciteten, brandvägarna. Vi har fått åka dit när det varit bråk mellan olika boende och fastighetsskötaren.”
Hon menar att Kinesiska muren bekräftar den så kallade Broken windows-teorin, som i korthet går ut på att om man låter tecken på småbrottslighet – klotter, vandalism, gäng i gathörnet – vara kvar, kommer problemen bara att öka och bli värre. Här kan det översättas med att det som börjar med mögel och råttor kommer att fortsätta med kriminalitet och allmän otrygghet. Man bör således stämma i bäcken innan bekymren växer en över huvudet, säger Malin Morän.
– Allt i fastigheten är undermåligt. Det är lättare att säga vilka problem som inte finns här! Man kan ta den ena saken efter den andra: värmen, elektriciteten, brandvägarna. Vi har fått åka dit när det varit bråk mellan olika boende och fastighetsförvaltaren. Det finns kriminella kopplingar till fastigheten. Personer som säljer droger i närområdet bor här.
Hur mår barnen?
– Det är en dålig miljö att växa upp i. Det känns otryggt att vara där så fort mörkret faller, men även dagtid eftersom det är så sjaskigt och nergånget. Belysningen är trasig. Ventilationen fungerar inte. Att lägenheterna är i så dåligt skick skapar säkert stress hos barnen.
Vad får du själv för intryck av fastigheten?
– Det ser dött ut. Det ser ut som om huset inte är bebott. Det är som ett lik.
Men där bor ju många barn – märks inte det?
– De är inte ute så mycket. Det pågår knarkförsäljning utanför huset och när det är så här dunkelt och sjavigt drar det till sig sådan skit. I en del trappuppgångar är det bara att kliva in. Man kan gå rakt igenom huset och ut på andra sidan, så det är enkelt att sticka om polisen kommer. På ett sådant ställe vill man ju inte ha sina barn.
Hur har det kunnat hålla på så här så länge?
– För mig är det en gåta att de som sitter i styrelserna lyckas komma undan med det här. Jag är inte insatt i hur andra myndigheter jobbar och hur hindren ser ut. Räddningstjänstens nästa tillsyn ska ske den 8 februari, men deras rekommendationer brukar överklagas och sedan sker ingenting.
Man kan tycka att socialtjänsten borde ha reagerat på den uppenbart dåliga uppväxtmiljön, säger Malin Morän.
– Men jag vet inte vilka verktyg de har. Det känns kanske krasst och taskigt, men det är nog ändå så att huset måste tvångsförvaltas på något sätt. Man måste göra något åt hela konstruktionen, ledningar och annat i fastigheten måste bytas ut. Det olyckliga är att de boende kommer att drabbas. Har man betalat 500 000–600 000 för sin lägenhet sitter man i en rävsax.
Malmö stad saknar i praktiken möjligheter att sätta huset under tvångsförvaltning, något som hade varit genomförbart om det handlat om en hyresfastighet. Eftersom bostadsrättsföreningarna tömts på pengar riskerar alla åtgärder, från viten till konkurs, att drabba medlemmarna.
Vad kan polisen göra?
– Inte mycket om det inte gäller direkt brottsliga handlingar. Kanske är det här ett fall för ekobrottsmyndigheten.
Innan Malin Morän började som områdespolis var hon stationerad på Rosengårds polisstation och har följt utvecklingen i området. Som boendemiljö är Kinesiska muren en av de värsta i stadsdelen, säger hon.
– Det är så här broken windows fungerar. Detta är ett typexempel. Det är så här det går om man bara låter det fortsätta.
Bara individuella bedömningar
I fjol fick socialtjänsten i Malmö in 17 000 orosanmälningar. Att över hundra barn samtidigt och plötsligt landar på bordet med en tung duns hör inte till vanligheterna.
– Vi gör bara individuella bedömningar, aldrig kollektiva, säger Carina Opasiak, avdelningschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö med ansvar för att utreda den här sortens anmälningar. Ytterst är det föräldrarna som är ansvariga för sina barn och för att ge dem omsorg, skydd och stöd. Våra insatser är alltid relaterade till föräldraskapet. Behöver familjen någon typ av stöd? Vårt uppdrag är inte kopplat till fastighetsägarna.
Hur gör ni nu?
– Vi gör en bedömning av hur akut och allvarligt det är.
Går ni dit och knackar dörr?
– Det finns ju olika sätt att ta kontakt, men vi är skyldiga att informera om att det har kommit in en anmälan. Vi behöver också skaffa oss kunskap om förhållandena.
Sju år efter miljöförvaltningens första klagomål har socialtjänsten inte dokumenterat några problem utöver att kvaliteten på akutboendena ansågs vara för låg. Enligt Carina Opasiak ingår det inte heller i socialtjänstens uppdrag att känna till hur många som håller till i huset.
– Inom individ- och familjeomsorgen arbetar vi alltid utifrån att någon kontaktar oss och informerar oss. Vi är inte ute och går runt i fastigheterna och jobbar uppsökande när det är relaterat till barn.
Vad kan ni göra åt förhållandena i Kinesiska muren?
– Om vi bestämmer oss för att göra en utredning kring ett barn eller en familj får den ta högst fyra månader. Ska vi gå in med en tvångslag måste vi kunna visa att föräldrarna allvarligt brister eller underlåter att sörja för sina barn.
Går det att hävda att man brister i föräldraskap om man bor i en otjänlig lägenhet?
– Jag vet inte om det finns några rättsfall på det området. Då är nog förutsättningen att man själv har försatt sig i den situationen och inte agerat tillräckligt för att rätta till den, säger Carina Opasiak.
Hur kan man åstadkomma en förändring så att det inte kommer att se likadant ut i Kinesiska muren, eller värre, om ett år?
Carina Opasiak på arbetsmarknads- och socialförvaltningen suckar och upprepar att detta inte är någon fråga för socialtjänsten.
– Vad gör man när systemet inte fungerar optimalt? Eftersom det handlar om fastigheter och bostadsrättsföreningar är det andra myndigheter som arbetar med frågan. Vi jobbar vidare på vårt sätt, men när det är individrelaterat blir möjligheterna begränsade.