(Dagens Nyheter 16/4 1975)
Syd-Dakota håller på att bli för 70-talets USA vad Alabama var för 60-talets. Men nu handlar det inte om svarta barn som misshandlas när de kommer till den vita skolan. Det som står på spel i Syd-Dakota är en hel indianbefolknings fysiska och kulturella överlevnad.
Utan att nyhetsmedierna reagerat särskilt mycket har amerikanska regeringen och FBI under mars månad gått till attack mot den indianska enhetsrörelsen American Indian Movement (AIM) i syfte att ekonomiskt och organisatoriskt krossa försöken att samordna de olika indianstammarnas protester mot rasism och förtryck.
De mest uppenbara resultaten:
AIM-ledaren Russell Means har fängslats, anklagad för mord på en polis i en bar i Scenic, Syd-Dakota.
I en rad delstater runtom i USA har AIM-medlemmar gripits för påstådda småbrott. Borgen har satts så högt att AIM inte har någon möjlighet att betala.
Fem indianer sitter fängslade efter en ockupation av en övergiven kyrka i Wisconsin för några månader sedan. Indianerna ville göra om den tomma byggnaden till skola eller sjukhus.
Och i mitten av mars avslöjades AIM:s säkerhetschef Douglas Durham som FBI-agent. Sedan 1973 har han lämnat ut uppgifter om AIM:s internationella kontakter, om vem som skänkt pengar till AIM och om uppläggningen av försvaret vid de senaste årens många rättegångar mot AIM-medlemmar. I två år var Durham ledarna Russell Means och Dennis Banks förtrogne.
Det råder inget tvivel om att razziorna och arresteringarna under mars ingår i ett av delstatliga och federala myndigheter samordnat försök att slutgiltigt oskadliggöra indianrörelsen. Parallellerna med attackerna mot Svarta panterpartiet under 60-talet är många.
Sedan ockupationen av Wounded Knee i februari 1973 har American Indian Movement fått fotfäste i samtliga reservat i USA. AIM:s verksamhet har dock koncentrerats till Syd-Dakota, där förtrycket av siouxindianerna tycks öka med varje protest. 1974 mördades mer än 50 indianer i delstaten. Ingen rättegång har lett till fällande dom, i de flesta fallen har målet avskrivits redan på det lokala poliskontoret. I Pine Ridge-reservatet (där Wounded Knee ligger) hålls befolkningen nere av en osannolik samling korrupta marionettpolitiker, vilkas position helt vilar på en olaglig poliskår och Washingtons goda minne. Medelinkomsten per familj och år ligger under 1.500 dollar, medellivslängden är 45 år, utbildningen och hälsovården är usla och arbetslösheten minst 65-procentig.
Regeringens attack kommer i ett läge då AIM håller på att vända försvar till offensiv i domstolarna. Flera domare har anklagat regeringen för att koka ihop lögnhistorier i syfte att få AIM-ledningen inlåst – bl a i samband med Wounded Knee-rättegången mot Means och Banks i höstas. AIM kräver nu ett slutligt juridiskt erkännande av de hundratals marktraktater som regeringen undertecknade i mitten av 1800-talet. Indianbefolkningen garanterades då rätten till enorma arealer innanför Förenta staternas gränser. Siouxindianerna fick ett område lika stort som Sverige.
Den förestående behandlingen av dessa marktraktater kommer att dra ut på tiden. Men till slut måste även de amerikanska massmedierna inse frågans vikt: det handlar om äganderätten till USA:s mark och energiresurser. Vita huset verkar dock fast beslutet att krossa AIM innan markrättegångarna blir rubrikstoff och bevisen för 125 års stölder och skandaler tillåts att ytterligare smutsa ner det redan solkiga stjärnbaneret.
Den stora polisinsatsen vid belägringen av Wounded Knee 1973 beordrades direkt av Richard Nixon, enligt en utredning av advokaten Martin Garbus. Garbus visar också att civilklädd militär deltog i belägringen i strid med lagen och utan kongressens godkännande. Det växande stödet för AIM har inte heller lämnat Nixons efterträdare någon ro. Kriget mot indianerna tog egentligen aldrig slut, det har bara gått in i nya faser. I dag är hotet mot AIM ett hot mot USA:s hela indianbefolkning på knappt en miljon.
Utan AIM saknar indianerna möjlighet att göra sig hörda. Eller som en äldre kvinna sade till mig när jag besökte Pine Ridge-reservatet i höstas:
– I hundra år, mellan 1868 och 1968, var vi krigsfångar.
1868 skrevs markavtalet mellan regeringen och siouxindianerna. 1968 bildades American Indian Movement.