Framtidsstaden
 
Radio och tv:
"Framtidsstaden" har uppmärksammats i "Studio Ett" i Sveriges Radios P1, i "Gomorron Sverige", "Agenda", "Rapport", "SVT Forum", "Opinion live" och "Sydnytt" i Sveriges Television, och i Aftonbladet Morgon (tv), Malmökanalen (radio) och "Deadline" i dansk tv (DR2).

Utländsk press:
"Framtidsstaden" har även uppmärksammats i bl a tyska Welt am Sonntag, norska Aftenposten, danska Weekendavisen och Kristeligt Dagblad, och brittiska The Spectator.

Widar Andersson, Folkbladet:
"En skakande tung och samtidigt insiktsfullt balanserad skildring av Malmös utveckling under de senaste decennierna...
     'Framtidsstaden' är en av de viktigaste böckerna som jag läst på mycket länge. Inte minst har Lars Åberg lyckats gestalta konsekvenserna av politisk ovilja att se saker och ting som de är. Boken är mycket lärorik och samtidigt smått skrämmande i sin vardaglighet. Många som är och som varit aktiva i (kommun)politiken kommer att känna igen sig i olika saker. Förnekelsen, skället på 'tjänstemännen', anpassningen till lämpliga politiskt korrekta 'sanningar' om till exempel 'strukturell diskriminering' och den glidande acceptansen av dåliga skolresultat, klanförtryck och kriminella strukturer."

Patrik Kronqvist, Expressen:
"Lars Åbergs nya bok om Malmö är en rysare. Politikerna måste ta hans ödesmättade fråga på allvar...
     Det mest dystra med boken är att så många kurvor pekar åt fel håll, trots decennier av stora ansträngningar. Åberg går igenom projekt efter projekt som lanserats för att vända utvecklingen i områden som Rosengård och Seved. Resultatet är magert. 'Resten av Malmö håller på att bli mer likt Rosengård,' som en socialsekreterare sammanfattar utfallet.
     Lars Åberg driver tesen att misslyckandena med tiden har fått tjänstemän och politiker att bry sig mer om 'bilden' av staden. Inte ens de folkvalda tycks längre tro att det går att förändra verkligheten genom målmedvetet agerande, menar han...
     Åbergs fråga i bokens undertitel är värd en ordentlig debatt. I dag mildras flera av Malmös problem med stöd från resten av Sverige. När staden plågas av en mordvåg som har dränerat hela Skåne på erfarna utredare kommer hjälp från andra polisdistrikt. Och kommunen får fem miljarder kronor i utjämningsbidrag varje år, en fjärdedel av budgeten.
     Om resten av Sverige blir som Malmö, vem ska då betala?"

Magnus Utvik, "Gomorron Sverige", Sveriges Television:
"Han säger att integrationen i Malmö har misslyckats, inte för att det finns en strukturell rasism i samhället utan snarare en strukturell välvilja där man har kört samma integrationsprojekt i tjugo år och problemen bara har blivit större. Det här kommer att diskuteras jättemycket. Jag tycker att han skriver rakt, han har bra argumentation...
     Jag tycker att den här boken är väl värd att läsa oavsett om man bor i Kalix, Hudiksvall eller Värnamo."

Fredrik Ekelund, Sydsvenskan:
"I sin förtjänstfulla bok om Malmö, 'Framtidsstaden', pekar Lars Åberg på en mängd faktorer som också bidrar till problemen: föråldrat klantänkande, reaktionär hederskultur, patriarkala värderingar, Ebo-lagstiftningen, en slapp vapenlagstiftning och en migrationspolitik som fått en gammal arbetarstad som Malmö att gå på knäna...
     Ska vi få bukt med våld och orättvisor i vår älskade hemstad måste det nog till analyser av alla orsaker till problemen, inte bara några enstaka. Åberg öppnar med sin orädda bok för ett sådant samtal."

Liv Beckström, Dagens Arena:
"I Malmö ryms både fattigdom och framtidstro. Men statistiken berättar om en dyster och oroande verklighet.
     'Ny park på torget. Finare fontän. Inte sälja droger. Inga brända bilar. Mammor och pappor som bryr sig.' Suad, 14 år, skriver sin önskelista. Hon bor i ett område i Malmö som i mer än 20 år varit fullt av knark och social utsatthet. En förskola har tvingats flytta på grund av skottlossning. Lars Åberg berättar om detta i sin personliga och djuplodande reportagebok 'Framtidsstaden'...
     Så som Malmö bitvis fungerar kan inte Sverige fungera."

Lotte Folke Kaarsholm, DR2, Danmark:
"Det är ganska svart, men spännande eftersom han behandlar invandring och globalisering genom att befinna sig på en plats och se vad stora systemiska rörelser gör med den."
     (Programledaren i samhällsprogrammet "Deadline" intervjuad i Politiken.)

Johannes Nesser, Journalisten:
"Den första känslan som infann sig under läsningen av journalisten Lars Åbergs 'Framtidsstaden' var lättnad. Åbergs mörka skildring av Malmö där han bott i nära 60 år ingjuter inget större hopp för framtiden, även om de positiva sidorna av stadens utveckling är väl belysta. Den normala reaktionen borde ha varit sorg, ilska eller kanske uppgivenhet. I stället alltså lättnad. Han kallar en spade en spade utan rädsla för normaliseringar. Framför allt beskriver han inte problem som utmaningar. Det känns på något sätt journalistiskt.
     Vidare ser han lösningar på många av problemen eftersom de i stor utsträckning orsakats av politiker, som kan röstas bort, och etablerade medier, som är förändringsbenägna. Det besvärliga är att boken är synnerligen dåligt anpassad till de flesta filterbubblor, och torde därmed kunna göra alla upprörda. ’Framtidsstaden’ ligger dock rätt i tiden. Vi ser alltmer orädd och komplex rapportering i etablerade medier om de frågor som under ett decennium ägts av ett enda parti och dess affilierade medier. Är locket av nu?”

Carin Flemström, Socialpolitik:
"Boken är nattsvart, inget hopp skymtas någonstans... Det är lätt att bara läsa det man läser, men det går att läsa mellan raderna också. Och mellan raderna är detta en kärleksfull bok, en bok fylld av kärlek till hemstaden, men också till människor som inte får leva de liv de borde fått leva. Faktiskt också en kärlek till socialarbetare och lärare som bara lägger sig ner och varken berättar om det de ser eller kräver en bättre arbetsmiljö...
     Lars Åbergs helvetesskildring är för mig krisspiralens nedersta fas. När det är som mörkast, när man är längst ner i den mörka brunnen, det är då man får kraft och idé om hur man ska förändra situationen. Genom att våga dra ut konsekvenserna ibland till det absurda så får åtminstone jag kraft. 'Nu djävlar så måste vi göra något på allvar.'...
     För att komma åt maffiastrukturer behöver de demokratiska krafterna en rättsapparat som fungerar och rättsapparaten fungerar inte heller utan aktiva medborgare. Det är i de områdena, i de skolorna som man har hävdat ordning samtidigt som tilltro på de boende, det är där man lyckats. Det, Lars Åberg, får bli resultatet av din modiga, svartsynta och kärleksfulla bok!"

Peter J Olsson, Svensk Tidskrift:
"Åberg är journalist, en bra sådan, och använder sig av källor och egna erfarenheter som egentligen inte ger någon bild som skiljer sig från den som varje dag presenteras i massmedier - det är inga stora avslöjanden i boken. Den ger emellertid sammanhang åt utvecklingen, en utveckling som inte är så positiv som stadens politiker brukar föra fram i högtidstalen när något nybyggt fint hus öppnas. Det som framträder är Malmö med sina utanförskapsområden, sina trendmässigt ökande utgifter för socialt stöd och sina underpresterande skolor...
     Boken sammanfattar mycket av det som tynger Malmö. Och där har den ett värde. Men det som gör Lars Åbergs skildring än mer viktig är hans genomgång av alla försök att komma tillrätta med problemen och hans misstro mot att merparten av dem gjort någon som helst nytta... Som Åberg frågar, är det kanske så att biståndsprojekten skapar beroende inte bara hos dem som projekten skulle hjälpa utan också hos den 'biståndsapparat' som hanterar dem? Och som går som projektledare till ständigt nya försök. Åberg använder den fantastiska termen strukturell hjälpsamhet."

Csaba Bene Perlenberg, Kvällsposten:
"Journalisten Lars Åberg är en van och erkänd Malmöskildrare... Han har en förmåga att levandegöra systembrister på ett närmast kvävande vis."

Stefan Eklund, Göteborgs-Posten:
"Lars Åberg intervjuar, kunnigt och drivet, med ett enormt faktamaterial i ryggen, många människor, kommunala tjänstemän och politiker. Alla vill inte vara med. Ilmar Reepalu, Malmös starke S-man under många år, tackar till exempel nej.
     Men de som ställer upp har ofta en marknadsföringsinriktad retorik som är en slående kontrast till Lars Åbergs beskrivningar av det sociala haveri som råder i delar av Malmö."

Per Wirtén, Expressen:
"Han beskriver en växande klyfta mellan verklighetens nödrop och politikens uppfattning om sitt uppdrag. Med hjälp av en rad exempel drar han den träffande slutsatsen:
     'Vad vi förväntas diskutera är hur bilden av verkligheten kan förbättras, inte hur de verkliga förhållandena ska kunna förändras.'"

Olle Svenning, Aftonbladet:
"Han resonerar fullt rimligt kring identitetspolitik, kring upplopp i de fattiga stadsdelarna och om rastlösa, oreflekterade integrationsprojekt. Han ställer det välmående, självförtjusta moderna Malmö mot det fattiga, marginaliserade."

Heidi Avellan, Sydsvenskan::
"Journalisten Lars Åberg kan sitt Malmö. Så hans nya bok 'Framtidsstaden - om Sverige imorgon blir som Malmö idag, hur blir Sverige då?' är angelägen läsning för var och en som vill förstå sig på Sveriges tredje största stad...
     Malmö väcker känslor. En del håller fast vid den optimistiska berättelsen om Öresundsintegration, mångkultur och ung befolkning där andra ser urholkad ekonomi, segregation, kriminalitet och kulturkonflikter. Och alla har rätt. Malmö är allt detta och mer...
     De problem Malmö har i dag är inte bara Malmös. Men hur som helst måste de hanteras, inte skickas vidare."

Anosh Ghasri, Nya Wermlands-Tidningen:
"Läser man boken med sensationslystna glasögon missas bokens huvudsyfte. Åberg har gjort sin research, pratat med ansvariga, vistats bland de berörda och lagt örat mot asfalten och känt vibbarna i staden. De specifika fall och händelser han återger är snarare penseldrag som målar fram helhetsbilden i boken...
     Åbergs Malmö har skjutit upp till morgondagen det som kunde ha gjorts i går. Är det någon lärdom politiker och ansvariga kan dra av Malmö är det att det är bättre att stämma i bäcken än i ån."

Gunnar Wetterberg, Respons:
"Han skriver om de problem som den ökade invandringen fört med sig och hur de förvärrats därför att ledande politiker och tjänstemän nonchalerat och/eller förtigit dem. I en rad stadsdelar har arbetslösheten, de dåliga skolresultaten och kriminaliteten blivit långt större problem än vad samhället och myndigheterna borde acceptera. Åbergs essäistiska genomgång kan hjälpa till att bilda opinion för det stora omtag som skulle behövas. Det räcker inte med skärpta gränskontroller och asylbestämmelser - integrationen är avgörande, både samhällsekonomiskt och för invandringspolitikens legitimitet...
     Mycket av det Åberg pekar på är upprörande och viktigt att ta itu med: antisemitismen (som är extra chockerande i den stad som tog emot så många av de danska judarna i oktober 1943), projektraseriet (i mycket framdrivet av statens och EU:s bidragspolitik) och tendensen att tumma på grundläggande värderingar i den mångkulturella 'förståelsens' namn. Det vore bra om Åbergs inlägg kan bidra till en omprövning."

Johs Lynge, Weekendavisen, Danmark:
"Påminner Malmö mest om förbudstidens Chicago eller nutidens Berlin? En lokal journalist ger perspektiven som skapar debatt och säljer böcker i hela Sverige...
      Från den kulturliberala vänsterflygeln försöker en bekymrad Lars Åberg öppna sina mer eller mindre likasinnades ögon och öron... Ett farväl till förnekelsen hos den socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven och hans stödpartier är kanske på gång... Men om Löfven & Co tar intryck av landets bestseller-lista får tiden utisa."

Mrutyuanjai Mishra, CPHpost.dk, Danmark:
"En av de bäst säljande böckerna i Sverige 2017 handlar om hur landet borde undvika att bli som Malmö... Boken är skriven av den svenske journalisten Lars Åberg och är den som alla pratar om i Köpenhamn, Malmö och Stockholm. Den är en bestseller eftersom den lyfter fram de saker som är dysfunktionella i staden."

Johan Söderman, ETC:
"Malmö väcker känslor både inom och utom staden. Det gäller också de reaktioner som Lars Åbergs bok 'Framtidsstaden' har fått, en bok som kan bidra med viktiga insikter...
     En styrka i Åbergs välskrivna bok är att den synliggör en strukturell välvilja, som tycks härstamma från ett klassiskt borgerligt filantropiskt bildningsideal och som även dagens vänster verkar ha anammat. Inom ett sådant bildningsideal ger de mer bemedlade i samhället bistånd, 'gåvor', till de mer behövande till exempel genom olika typer av projektstöd. Måhända är det dags att återuppliva det mer emanciperade bildningsideal som fanns inom forna tiders arbetarrörelse; ett ideal som handlar mer om att stärka människors självförtroende samtidigt som samhället ställer rimliga krav på medborgares skyldigheter...
     Bokens budskap förmedlar att många lokala makthavare verkar blunda för utanförskapet i Malmö, men det låter sig tyvärr inte göras. Hoppet står till civilsamhället, till äldre och nyare folkrörelser och till en insiktsskapande folkbildning som frigör och fostrar människan till ansvar för sitt eget liv och för sin stad. Dagens Malmöbor borde kanske fråga sig vad de kan göra för Malmö, och inte enbart vad Malmö kan göra för dem."

Bo Bjelvehammar, Tidningen Kulturen:
"Det känns uppfriskande att läsa något bortom tillrättalagda doktriner och tuggade, upprepade retorikteser...
     Det mest märkliga är att denna så kallade utveckling har pågått under lång tid, utan kraftfulla ingrepp eller åtgärder. Ändlösa förslag och beredningar av politiker och tjänstemän har inte lett till någonting. Problem har skrivits om med ordet utmaningar och ingen uppföljning och utvärdering har skett, kontroll har saknats. Det ser jag som det mest häpnadsväckande i boken, den totala förnekelsen, den utopiska skönmålningen av en dystopi."

Fredrik Ekelund, fredrikekelund.se:
"Åbergs bok (är) inte bara förtjänstfull utan också modig. Den är vederhäftig, öppen, respektfull och Åberg lutar sig så gott som hela tiden på statistik och/eller intervjuer med olika typer av representanter för staden; löst tyckande är inte Åbergs tekopp. Han skriver klargörande om stadens problem (segregation, klanvälde, hedersproblematik, arbetslöshet, gängkriminalitet osv) och försöker inte dölja stadens problem bakom diverse eufemismer (som ordet "utmaning" t ex); därför utgör boken en utmärkt grund för fortsatta diskussioner om stadens problem och vad som kan göras för att förbättra livet för Malmöborna...
     Åbergs bok går inte att komma förbi för den som vill föra en seriös diskussion om stadens framtid."

Ann Heberlein, Ledarsidorna.se:
"Lars Åbergs bok är en naken, saklig skildring av min barndomsstad. Åberg har, till skillnad från mig, förblivit Malmö trogen. I sextio år har han bott i Malmö, och i decennier har han i egenskap av journalist bevakat staden. Jag har svårt att tänka mig någon som är bättre skickad än Åberg att skildra Malmös förvandling från en tämligen homogen arbetarstad, präglad av Kockums, fotboll och socialdemokrati, till den delade stad Malmö är i dag...
     Människors upplevelser av den tid och den värld vi lever i får inte förminskas och ignoreras. Vi och våra värderingar påverkas av det vi ser, hör och erfar i våra egna liv. Det är inte det som är främmande, som vi inte känner till, som skrämmer oss - nej, det som oroar oss är det välbekanta, det som vi känner till i vår egen vardag, som Lars Åberg uttrycker det i sin angelägna bok."

Thomas Nydahl, Nydahls Occident:
"Lars Åberg är en mycket bra journalist. Han gör sitt jobb ungefär som man borde kunna förvänta sig av alla journalister. Men dessvärre är han ganska ensam om det...
     Han berättar om våld och kaos i den malmöitiska sjukvården. Gangsterismen skildrar han precis som den är, utan skygglappar och med kusliga detaljer... Han genomskådar diskussionsklimatet och talar om hur man 'försöker göra religionskritik till kulturrasism'.
     Men bäst av allt i boken är kanske ändå att han lyckas visa att det är politiska analfabeter och radikala idioter som styr staden... Ledstjärnan är, som alltid, 'en sorts moraliserande godhet som sällan fordrar någon individuell ansträngning'.
     Vill man fördjupa sig i Malmös situation - och om man inte nöjer sig med politiska slagord på den ena eller andra sidan - ska man läsa Lars Åbergs nya bok."

Hans Nordebrink, lindelof.nu:
"Förutom sitt eget stora kunnande om den malmöitiska faktiska verkligheten har Lars Åberg vänt sig till och intervjuat, samt refererat till, mängder av kunniga människor med djup erfarenhet av gräsrotsverkligheten i Malmö... En nödvändig brandfackla i ett angeläget ämne. Så här kan vi inte längre ha det i många av våra förorter. Och en förändring börjar med att se verkligheten som den är, inte som vi vill att den ska vara."
      Recensionen även publicerad på blog.zaramis.se

Jorun Koca Jakobsson, Bibliotekstjänst:
"Framför allt är det invandringen han lyfter fram som har förändrat staden och skapat ett parallellt samhälle där människor lever enligt andra regler. Men Åberg pekar också ut kommunens alla projekt som medskyldiga till att tillåta människor att leva i utanförskap. Det är stark kritik mot såväl politiker som tjänstemän i Malmö stad. Även för den som inte delar svaren som är underförstådda i Åbergs text så är det en intressant debattbok som på ett förtjänstfullt sätt belyser problemområden i Malmös såväl som Sveriges utveckling."