stor tidningsbild Money Honey - musiken, drömmarna & pengarna
”Att satsa på börsen är ingenting jämfört med att investera i en ny artist. På börsen kan man räkna med att aktierna stiger eller sjunker med kanske 20 procent under en viss tid. Här vet man inte om skivan kommer att säljas i 12.000 exemplar eller i 12 miljoner.”
(Tore Johansson, producent)

”Första gången ett utländskt band kommer hit backas de upp av skivbolaget. Bandet får förmodligen ingen lön för att de spelar. Alla intäkter från turnén går åt till att täcka deras omkostnader.”
(Totte Lundgren, rockklubbsägare)

”När man har valt vilka lyssnare man vill ha tar man reda på vilken musikstil de tycker om. Man gör marknadsundersökningar och får fram att den här typen av människor gillar en viss sorts musik. Till slut får man ihop en pott med relevanta låtar.”
(Patrik Larsson, chef på reklamradiostation)

”Ibland kanske vi står för mat och husrum när bandet är i studion, det beror på om skivan kostar 250.000 eller 600.000 kr. Det finns en given pott med pengar som ska användas och om allt går till inspelningarna finns det inget kvar till mat och marknadsföring.”
(Hasse Breitholtz, skivbolagschef)

”Plötsligt kommer det en skiva med ett helt nytt och okänd band och av någon anledning är plattan inpackad i 30 kilo papper, med olika kartonger, påkostade bilder o s v. Man inser direkt att här är det en kampanj och att en väldig massa PR-pengar har satsats.”
(Håkan Engström, musikjournalist)

”Man glömmer ofta musiken när man sitter och förhandlar om förskott och turnéstöd - men det måste ju vara bra musik, annars är det inte kul.”
(Gun Engvall, manager)

Tänk dig ett liv utan musik. Det är svårt, på gränsen till omöjligt. Genomsnittssvensken hör musik flera timmar om dagen: på radio, på cd, på kassett, på tv, i affären, på jobbet och på fritiden.
     En svensk rockgrupp har valt namnet The Soundtrack of Our Lives. Just så kan musiken ofta uppfattas; som något som ljudsätter våra liv, som bärare av stämningar, känslor, tankar, åsikter och attityder i tiden. Det vi inte själva förmår uttrycka kan musiken ibland formulera. Av musiken dras vi med i dansen, bort i fantasin, kanske också in i nya moden och trender.
     Musiken är i Sverige dessutom en väl så stor folkrörelse som idrotten. Hundratusentals svenskar sjunger och musicerar och många drömmer förstås också om att kunna leva på musiken eller om att bli kända och förmögna artister.
     Under 90-talet seglade Sverige upp som en av världens ledande musikexportörer. Efter Roxette kom bl a Ace of Base, Cardigans och Robyn och en mängd andra svenska artister, som ger ut sin musik på ganska små skivbolag. Populärmusiken är big business och musikvärlden global.
     Det har också blivit uppenbart att kommersiella framgångar fordrar planering, målmedvetenhet och goda kontakter. I musikindustrin finns många kuggar som måste gripa tag i varandra för att helheten ska fungera. Det räcker inte med att skriva en bra låt. Man måste också ha stöd av ett skivbolag, ett musikförlag, ett bokningsbolag och kanske också en manager. Man behöver duktiga marknadsförare, man bör framträda på rätt platser och man ska synas och höras i massmedierna.
     Alla som bidrar till att artisten når framgång tar betalt för sitt arbete och sina tjänster. En omsatt tusenlapp krymper snabbt när skivbolaget, förläggaren, skivtillverkaren, distributören, affären, bokaren, managern och konsertarrangören har fått sina andelar. Men skulle det slå till rejält kan inkomsterna bli väldigt stora och då är artisten ändå ofta glad över att han eller hon hade stöd från professionella krafter som känner till hur man tar sig fram i branschen.
     Att det är mycket pengar som cirkulerar i musikindustrin förstår man också av de stora underhållningsföretagens engagemang. Numera ägs de största skivbolagen ofta av företag som också sysslar med t ex film, tv, radio, tidningar och böcker. På det internationella planet finns en stor maktkoncentration med ett fåtal dominerande skivbolag, vars produkter säljs över praktiskt taget hela världen. Samtidigt finns det i länder som Sverige ett myller av små, lokala skivbolag, som i regel startas av unga musikentusiaster som brinner för en viss musikstil.
     Musik är ju så mycket mer än ekonomi: det är kreativitet, glädje och ställningstaganden, det är livsstil, mode och påverkan. Fast ibland kan det vara svårt att separera klangen från klirret. De som underhåller och de som påverkar är kuggar i en växande medieindustri, vars mål i slutänden naturligtvis är att tjäna pengar.
     Den här boken handlar om musiken, drömmarna - och pengarna. Om klirret och om klangen.
     Vem tjänar på musiken, vem skapar drömmarna? Hur får man folk att känna att de bara måste skaffa en viss platta?
     Vad kostar det att spela in en skiva? Hur stor del av skivans pris går till artisten? Till skivbolaget? Till butiken? Vilka är med och delar på inkomsterna när en artist åker på turné?
     .....